Glukonolakton och laktobionsyra är PHA-syror, som både kemiskt och funktionellt liknar AHA syror. Den stora skillnaden mellan dem och AHA är att glukonolakton och laktobionsyra har större molekylära strukturer, vilket begränsar deras förmåga att tränga in i huden, vilket resulterar i en minskning av irriteran de biverkningar. Detta skall göra PHA syrorna utmärkta för personer med torr och/eller känslig hy, t.ex. exsem och rosacea. Det sägs att trots denna minskade absorptionen i huden så hindrar det inte dess effektivitet.

Det finns emellertid forskning om glukonolakton som endast visar på en 6% minskning i dermal penetration i jämförelse med glykolsyra, vilket inte är en dramatisk förbättring. Glukonolakton kan därmed vara något mindre irriterande för vissa hudtyper, men det är inte nödvändigtvis den magiska kulan för exfoliering som skönhetstidskrifter och vissa kosmetikaföretag framhäver.

PHA syror tillför dessutom mycket fukt till huden tack vare de många vattenbindande hydroxigrupperna och fungerar alltså otroligt bra som återfuktare. Forskning visar på att laktobionsyra binder mer vatten än de kända fuktgivarna glycerol och sorbitol, samt andra AHA syror, salicylsyra och propylenglykol.

PHA syror är också naturliga antioxidanter som sägs ”kelera” eller fånga oxidationsfrämjande metaller i huden och skyddar således huden mot oxidativ skada. Inte nog med att de inte ökar känsligheten för solljus, de hjälper också till att skydda cellernas lipider och membran från UV-skador.

Vidare kan de också hjälpa till att bevara hudens elasticitet genom att förhindra en ökning av enzymet elastas (enzymet som bryter ner elastin). PHA / bionic syror hämmar MMP enzymerna i huden, som ligger bakom alla de saker vi försöker undvika såsom rynkor, slapp hud och trasiga vener.

Gluconolactone (eller Gluconic Acid)

Gluconolactone är egentligen ingen polyhydroxisyra, men i kontakt med vatten hydroliseras det delvis till glukonsyra (som är själva polyhydroxisyran). I kosmetika återfinns alltså själva PHA-syran glukonsyra (gluconic acid) i form av glukonolakton.

NeoStrata är det företag som har patent på glukonolakton för att minska uppkomsten av rynkor. Glukonolakton är därför vanligt i NeoStrata’s produkter och i Exuviance’s produkter (ett NeoStrata märke) och inte lika vanligt bland andra tillverkare, men det finns även i produkter från exempelvis Mene&Moy och Nimue.

  • Ren glukonolakton är ett vitt luktlöst kristallint pulver.
  • Syntetiskt framställd. Förekommer dock naturligt i huden

Glukonolakton i livsmedel

Ämnet används faktiskt även som tillsats i mat och har E-numret E575. Det har många användingsområden som mattillsats t.ex. som surgörande medel. Det ger en syrlig smak till livsmedel även om det bara har ungefär en tredjedel av syrligheten jämfört med citronsyra. Glukonolakton är ett vanligt förekommande medel i honung, fruktjuicer, glidmedel och vin.

Glukonolakton metaboliseras i kroppen till glukos och ett gram ger ungefär samma mängd metabolisk energi som ett gram socker.

Laktobionsyra – Lactobionic acid

Laktobionsyra är ytterligare en polyhydroxisyra. Forskning har visat att laktobionsyra både är säkrare och bättre tolererad än sin mer kända släkting glykolsyra. Forskning publicerad i Journal of Cosmetic Dermatology föreslår att laktobionsyra inte bara tolereras bättre, men också kan vara mer effektivt.

Forskningsresultat

Ett lag av forskare från London, Serbien och Slovenien, jämförde effekten av laktobionsyra med glykolsyra när de formulerades i två olika substanser- en emulsion och en gel.

Tjugosex frivilliga försökspersoner applicerade glykolsyra i en gel, glykolsyra i en emulsion, laktobionsyra i en gel och laktobionsyra i en emulsion på sina underarmar två gånger dagligen i två veckor. Efter en tvåveckors period noterade forskarna förändringar av erytem (hudrodnad) och transepidermal vattenförlust som ett sätt att skatta irritation på huden efter applicering. Enligt forskarna, verkade båda laktobionsyrapreparat tolereras bättre av huden än de med glykolsyra. Dock tolererades glykolsyra bättre om det inkorporerades i emulsionen snarare än gelén, vilket tyder på vikten av substansen för toleransen.

Emulsionen som användes var en sockeremulsion av vegetabiliskt ursprung (alkylpolyglukosid) snarare än den mer traditionella polyetylenglykol emulgeringsmedel (PEG) som har varit känd för att leda till hudrodnad hos friska försökspersoner. Enligt forskarna kan laktobionsyra orsaka formuleringsproblem eftersom det är svårt att hitta sura stabila emulsioner som inte irriterar huden, alkylpolyglukosid (APG) förs fram av författarna som ett bra alternativ.

Laktibionsyra kan reducera pigment

Reducering av pigment i huden observerades också i en ytterligare studie som jämför alkylpolyglukosid kontrollen med alkylpolyglukosid innehållandes laktobionsyra. Melaninindex minskade avsevärt med laktobionsyra jämfört med kontrollgruppen efter två veckor, och forskarna konstaterade att denna effekt är värd att undersöka i pigmenterad hud.

Laktobionsyra kemi

Laktobionsyra (4-O-β-galaktopyranosyl-D-glukonsyra) kan utöver PHA även klassas som en sockersyra. Det är en disackarid bildad av glukonsyra och galaktos. Det kan bildas genom oxidation av laktos. Karboxylatanjonen av laktobionsyra kallas laktobionat.
Som en syra, kan laktobionsyra bilda salter med mineral-katjoner, såsom kalcium, kalium, natrium och zink. Kalciumlaktobionat är en livsmedelstillsats som används som en stabilisator. Kaliumlaktobionat läggs till organbevarande lösningar för att ge osmotiskt stöd och förhindra cellsvullnad. Mineralsalter av laktobionsyra används också i mineraltillskott.

Maltobionsyra (Maltobionic Acid)

Det finns ännu fler PHA syror som vi inte har skrivit om ännu. Bland annat maltobionsyra (maltobionic acid på engelska).

 

Referenser

Marija Tasic-Kostov, Snezana Savic, Milica Lukic, Slobodanka Tamburic, Milos Pavlovic, Dordana Vuleta , Lactobionic acid in a natural alkylpolyglucoside-based vehicle: assessing safety and efficacy aspects in comparison to glycolic acid, Journal of Cosmetic Dermatology, Issue 9, pages 3-10

Grimes PE, Green BA, Wildnauer RH, Edison BL. The use of polyhydroxy acids (PHAs) in photoaged skin. Cutis. 2004 Feb;73(2 Suppl):3-13.

Edison BL, Green BA, Wildnauer RH, Sigler ML. A polyhydroxy acid skin care regimen provides antiaging effects comparable to an alpha-hydroxyacid regimen. Cutis. 2004 Feb;73(2 Suppl):14-7.

Om exuviance på dermastore

Från NeoStrata om Maltobionsyra

Barbara Green på NeoStrata, After 30 years… The future of hydroxyacids

0 kommentarer

Lämna ett svar

Platshållare för profilbild

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *